Folk

Jonas, lille vän

http://www.dn.se/kultur-noje/debatt-essa/jonas-min-van

Så här ser präktigt fjäsk ut.
Han fjäskar inte för Jonas, utan för sina kollegor i Rosenbad.
Så här talar en rädd människa, en människa som saknas heder och självrespekt.
Så här talar en person som bara tänker på sig själv.

Ni tror att texten är en nyansering.
Det är den inte.

Jonas satte ord på vad uppskattningsvis en femtedel av Sveriges befolkning upplever dagligen, ibland flera gånger om dagen. Då talar vi inte om att subjektivt uppfatta utan att man konkret utsätts för erfarenheter man gärna sluppit.
Jonas text handlar om att svenskar lever i ett ”Vi” och ”Dom” där bruna alltid är ”Dom” och fostras av systemet till att känna sig som ”Dom”. Att känna sig inadekvata, känna sig missanpassade och förstå att det här landet är inte för ”Dom”.
”Dom” är inte en del av nationen.
Jonas text talar om att byta plats, och prova på livet i den andres läger. Att känna hur det känns.

Jasenko bagatelliserar och koketterar.
Jasenko använder ett nedsättande tilltal mot en av landets finaste författare.
Kallar honom ”lille vän” och klappar honom på huvudet och säger åt honom att inte tycka synd om sig själv utan se det från förtryckarens perspektiv.
– Vem ska vi bry oss om när det är så många som är kranka, säger Jasenko när han likställer hudfärg med handikapp och tar på sig Den vite mannens börda.

Varför gör han så?
För att Jasenko tror att han är en av ”Vi” fast innerst inne vet att han och Jonas är från samma land. Landet ”Dom”
Jasenko har fått sitta med vid de storas bord och talar nu lillgammalt ner till ungarna vid barnbordet.

Jasenko är livrädd.
Jonas text skrämmer honom, för Jasenko vet att han är med på nåder.
Jasenko nyanserar inte Jonas text, utan drar upp kontrasten till max.

Så ni vita som visar upp Jasenkos text som någon sorts avlatsbrev, ni kan sluta med det.
Den här texten är en skam från en hund som är livrädd att någon ska se färgen på hans fäll och köra ut honom i kylan. Tillbaka till de andra ”Dom” som han lärt sig att förakta samtidigt som sig själv.
Jasenko tänker inte på hudfärg.
Han tänker bara på att rädda sitt eget skinn.

En tanke på “Jonas, lille vän

  1. Pingback: Dagens länkar 2013-03-28 | claesleo

Ge en kommentar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s